Min erfarenhet av att arbeta med barnönskan började 2016 i och med lagändringen i Sverige som gjorde det möjligt för kvinnor att få barn på egen hand via donation. Jag har sedan dess fördjupat mig och erbjuder psykosocial bedömning (link 9), psykoterapi eller stödjande samtal med temat ofrivillig barnlöshet som ingång. Jag gör psykosociala bedömningar för olikkönade/samkönade par eller ensamstående kvinnor i samarbete med klinikerna Livio Stockholm (link 1) och Ovumia (link 2).
Att som ensamstående kvinna få barn på egen hand kan vara förknippat med en stark önskan och längtan och behöver för vissa kvinnor inte kännas så komplicerat. För andra kan barnprocessen som självstående innebära en sorg och kännas svårt, även om barnlängtan är stark. Du har kanske haft en önskan om att få barn tillsammans med en partner men inte träffat den rätta, eller precis lämnat en relation.
Med ökad ålder och försämrad fertilitet leder det inte sällan till stress och ibland en livskris. Blandade känslor som sorg över att det inte blev som du önskat och samtidigt oro för hur det ska gå framöver är vanligt i en kris. Det är egentligen en naturlig reaktion på en svår situation eller en plötslig förändring, men känslorna som det väcker upp kan du behöva dela och prata om.
Många olika tankar och känslor samtidigt kan göra det svårare att känna vad du vill och vad du behöver vilket gör det knepigt att fatta beslut eller hitta en väg framåt. Då kan det vara hjälpsamt att stanna upp och i samtal tillsammans utforska känslor och tankar för att lättare kunna navigera i tillvaron.
Jag träffar par som försökt få barn på naturlig väg eller via IVF och där barnprocessen drar ut på tiden, är oviss eller där paret ställs inför svåra besked och beslut. De känslomässiga utmaningar som det innebär är ofta slitsamma. Det kan leda till stress och ibland kris både inom individen men också inom relationen.
Reaktionen hos varje individ kan skilja sig åt. Det kan vara emotionellt uttröttande att röra sig mellan hopp och förtvivlan, det kan också ge upphov till svåra känslor såsom skuld, skam eller avund. Alla individer reagerar på sitt unika sätt, utifrån sin egen personlighet och historia. Reaktionerna inom ett par kan också skilja sig åt. Det kan till exempel vara svårt att förstå varandra om ni känner olika under processen. Om båda däremot känner sig nere och uppgivna kan det vara svårt att stötta varandra. Påfrestningarna inom relationen blir inte sällan en ytterligare belastning för paret, vid sidan av själva IVF-processen. Inom ramen för parterapi ses vi tillsammans och undersöker vad som känns särskilt svårt och hur ni kan stötta varandra och hitta en väg framåt i allt.